Västra leden

Upp till toppen finns ett antal vägar att välja bland. Den vanligaste, populäraste och mest använda är västra leden. Även kallad ”turistleden” eller ”Björling led”

Oftast utgår man från Kebnekaise fjällstation. Så gör vi också här, för enkelhetens skull.
Ovan ser du en karta över området. Fjällstationen ligger i botten till höger. Sydtoppen uppe till vänster. Där emellan går västra leden, markerad som en lila prick-stig.

• Längd 9 kilometer (enkel väg)
• Tid 10-14 timmar (fram och tillbaka)
• Stigning 1800 höjdmeter

Ledmarkering

Rödmålade stenar och stenrösen. Tänk på att ledmarkeringen kan vara övertäckt av snö och svår att se vid dåligt väder.

Terrängen

Högalpin blockterräng och delvis brant. Öppet och exponerat för väder och vind.

Toppen

Smal och täckt av snö och/eller is.

Ledbeskrivning – Västra leden

Leden är väl trafikerad under hela sommarsäsongen. Att hitta bör inte vara några problem.
Tittar du på kartan ser du att leden går från Kebnekaise fjällstation ganska rakt upp med Kitteldalen. Efter ett tag går den parallellt med Kittelbäcken. För att slutligen korsa över bron. Därefter går leden över fjället Vierranvárri. För att sedan åter gå ner i nästa dal, Kaffedalen. Därifrån är det slutligen en nästan rak linje mot toppen.

Utgångspunkten och starten för bestigningen är Kebnekaise fjällstation. Därifrån går en fjällstig västerut. Stigningen till en början är svag. Efter 3 kilometer ökar stigningen den nästkommande kilometern tills du kommit in i Kitteldalen.
Stigen delar sig ett par gånger. Att gå med en karta eller en erfaren vän är aldrig fel.

Här passerar du Kittelbäcken över bron. Tidigare fick man vada på detta stället. Alternativ använda, med försiktighet såklart, de snöbryggor som kan ligga kvar efter vintern.

Vidare går leden upp över fjället Vierranvárri, även kallat ”Rullevare”, 1700 m.ö.h.
Terrängen övergår mer och mer till högalpin blockterräng med inslag av snöfält.
Vi rekommenderar att du håller dig till ledmarkeringarna och fast mark, undvik snöfälten. Detta gäller även på vägen ner. Det kan vara lockande att rutscha på snöfälten. Var medveten om att rutschning är farligt och olyckor sker varje år.

Från toppen av Vierranvárri går leden ner cirka 200 höjdmeter i Kaffedalen.
Här någonstans kan det vara ett bra tillfälle för en paus. Och tillfälle att reflektera över om du vill fortsätta mot toppen. Tänk på att du måste orka tillbaka också.

Stigningen mot toppen av Kebnekaise börjar på riktigt i Kaffedalen. Här ifrån går det ganska brant upp de nästkommande 400 höjdmeter till den gamla toppstugan.

Samtidigt som du passerar gamla toppstugan ansluter också östra leden från öster.
Bli inte förvånad om antalet vandrare på leden plötsligt ökar.
Här ifrån har du cirka 200 höjdmeter kvar mot toppen. Snart reser sig sydtoppens glaciär som en vit pyramid av snö på toppen.
Leden slutar strax innan glaciären på Kebnekaise sydtopp. Vägen upp till toppen på glaciären brukar vara väl upptrampad.

Uppe på sydtoppens toppglaciär står du på Sveriges hösta punkt, cirka 2098 meter över havet.
På vissa kartor står höjden angiven till 2114 meter och på andra 2101 meter. Dessa är medelvärden från olika perioder.
Sydtoppen täcks av en glaciär som är under ständig förändring. Vissa år smälter mer snö än vad som kommer till under vintern, medan andra år växer glaciären.

Vi rekommenderar att man alltid bär stegjärn och isyxa när man beträder en glaciär, även sydtoppen. Även om denna är snötäckt. Dels för att få ökat grepp i steget och stabilitet.
Sydtoppens glaciär stupar brant ner längs sidorna. Visa stor hänsyn och iaktta försiktighet.

Observera att sydtoppen efter sommaren vissa år är helt fri från snö. Detta innebär att sydtoppen är en toppglaciär av endast is. Att då inte ha rätt utrustning, kunskap eller att inte beakta försiktighet kan sluta med svår olycka.

Närmare toppen ligger den nya toppstugan.
Toppstugan är markerad med fångstarm (brukar även vara markerat på vissa kartor)
Detta innebär att det finns en linje av skyltar, med pilar som pekar mot stugan. För att inte av misstag gå förbi stugan och för att lättare kunna hitta stugan vid dålig sikt.

Att ta sig vidare från Kebnekaise sydtopp till nordtoppen kräver kunskap och speciell utrustning för att göra passagen säker. Det är en smal kam med branta sidor, utsatt för väder, som man behöver ta sig förbi.
Detta skriver vi om senare i en annan artikel, då detta kräver särskilt beaktande.